Hem ljuva hem
Nu är vi hemma igen, efter tre veckor som mestadels spenderats på härliga Österlen.
Under dessa tre veckor har vi hunnit med en inte lika härlig omgång vattkoppor per barn. Det har ju begränsat semestern lite men någon gång ska de ju gå igenom det där tyvärr. Värmen har prövat hårt i perioder med febriga små älsklingar och sömnlösa nätter, men också skänkt oss varma bad och sommarkänslor som kompensation.
Men det är alltid skönt att komma hem igen. Kanske knäppt, men vi längtar alltid lite hem när vi är borta, oavsett hur bra vi än har det där vi är. Det är härligt att ha en plats man känner så för som man dessutom får kalla sitt hem. När vi är iväg oroar vi oss alltid lite för huset, som om vore det en kär gammal individ.
Denna gången var vi oroliga för allt det gröna, både ute och inne. Vi blev ju fast lite längre än vi beslutat i Skåne, pga att minstingen blev sjuk. Ute var ingen rolig syn, men det var väntat. Nya tag till sensommaren-hösten, så ska det nog bli ordning på det där. Inne hade det mesta klarat sig hyggligt bra. Någon liten vän som sloknat och inte gick att rädda, en och annan oväntad gäst hade förstört det för ett par andra gröna vänner i värmen. Men de flesta pelargoner på verandan står fint i blom nu. Det är jag tacksam för.
Nu tyckte vi att minstingen hade blivit så stor att det var dags att ta bort den skrymmande grinden på nedervåningen. En grind som barnen i och för sig överlistat i mycket tidiga åldrar, men vars ljud vid öppning varit till hjälp att stoppa våghalsiga rymningar till övervåningen. Vi byggde den av en gammal spjälsäng, återbruk.
Visst blev det luftigt och bra när den rök. På övre plan behåller vi grinden ett tag till, även om lillen går både upp och ner nu. Vår andra trappa - pigtrappan får nog ha grind tills barnen blir stora.....den är brant och har små smala steg. Väldigt charmig, men lite läskig.
När jag kom hem väntade mina födelsedagspresenter på mig. En sprillans ny kånken att packa i när vi ska på tur och annat upptåg med barnen, och ett trädgårdsförkläde från Flora Manufaktur. Hur fint är inte det!? Har önskar mig ett sådant ett tag. Nu är det bara en ny sekatör och ett par träskor som saknas, sen är jag fit för en massa trädgårdsarbete.
Nu när vi är hemma fortsätter vi med bygget av plank, målning och montering. Det ska bli så roligt att se det växa fram och bevittna hur det förändrar känslan och karaktären i trädgården. Förutom det blir det mys och skoj med barnen förstås den sista semestertiden här.
Ses snart igen!
Under dessa tre veckor har vi hunnit med en inte lika härlig omgång vattkoppor per barn. Det har ju begränsat semestern lite men någon gång ska de ju gå igenom det där tyvärr. Värmen har prövat hårt i perioder med febriga små älsklingar och sömnlösa nätter, men också skänkt oss varma bad och sommarkänslor som kompensation.
Men det är alltid skönt att komma hem igen. Kanske knäppt, men vi längtar alltid lite hem när vi är borta, oavsett hur bra vi än har det där vi är. Det är härligt att ha en plats man känner så för som man dessutom får kalla sitt hem. När vi är iväg oroar vi oss alltid lite för huset, som om vore det en kär gammal individ.
Denna gången var vi oroliga för allt det gröna, både ute och inne. Vi blev ju fast lite längre än vi beslutat i Skåne, pga att minstingen blev sjuk. Ute var ingen rolig syn, men det var väntat. Nya tag till sensommaren-hösten, så ska det nog bli ordning på det där. Inne hade det mesta klarat sig hyggligt bra. Någon liten vän som sloknat och inte gick att rädda, en och annan oväntad gäst hade förstört det för ett par andra gröna vänner i värmen. Men de flesta pelargoner på verandan står fint i blom nu. Det är jag tacksam för.
Nu tyckte vi att minstingen hade blivit så stor att det var dags att ta bort den skrymmande grinden på nedervåningen. En grind som barnen i och för sig överlistat i mycket tidiga åldrar, men vars ljud vid öppning varit till hjälp att stoppa våghalsiga rymningar till övervåningen. Vi byggde den av en gammal spjälsäng, återbruk.
Visst blev det luftigt och bra när den rök. På övre plan behåller vi grinden ett tag till, även om lillen går både upp och ner nu. Vår andra trappa - pigtrappan får nog ha grind tills barnen blir stora.....den är brant och har små smala steg. Väldigt charmig, men lite läskig.
När jag kom hem väntade mina födelsedagspresenter på mig. En sprillans ny kånken att packa i när vi ska på tur och annat upptåg med barnen, och ett trädgårdsförkläde från Flora Manufaktur. Hur fint är inte det!? Har önskar mig ett sådant ett tag. Nu är det bara en ny sekatör och ett par träskor som saknas, sen är jag fit för en massa trädgårdsarbete.
Nu när vi är hemma fortsätter vi med bygget av plank, målning och montering. Det ska bli så roligt att se det växa fram och bevittna hur det förändrar känslan och karaktären i trädgården. Förutom det blir det mys och skoj med barnen förstås den sista semestertiden här.
Ses snart igen!
Kommentarer
Skicka en kommentar